Avgörande verktyg för att nå klimatmålen: Finns det plats för både CCS och CCU?

Mängden koldioxid i atmosfären måste minska, samtidigt som koldioxiden i sig kan användas som byggstenar till nya produkter i till exempel kemiindustrin. När det fossila kolet nu fasas ut för att ersättas av förnyelsebara och återvunna källor uppstår behov av förnybara kolatomer till svensk industri. CCS (Carbon Capture and Storage) och CCU (Carbon Capture and Utilization) anses vara några av de avgörande verktygen för att vi ska kunna nå våra klimatmål och uppfylla 1,5°C-målet enligt Parisavtalet. Mycket resurser satsas nu inte minst i Sverige på CCS, alltså koldioxidinfångning, inklusive logistik och infrastruktur. Men hur kan vi använda oss av den infångade koldioxiden via CCU? Och har vi resurser till både CCS och CCU? 

Program

Webbinariet inleds med Ebba Willerstöm från Fossilfritt Sverige, som kommer att belysa utvecklingen i Sverige och vad som sker i strategin för Bio-CCS och CCU. Därefter tar Urban Svensson från Perstorp vid och berättar om hur de vill använda sig av infångad koldioxid. Som tredje presentatör kommer Erik Dahlén från Stockholm Exergi, att berätta om deras incitament för att utveckla CCS.  

Den avslutande panelen kommer att bestå av presentatörerna ovan och Filip Johnsson, professor i energiteknik från Chalmers. Finns det möjligheter att lösa den potentiella målkonflikten, kommer kolatomerna att räcka till allt vi behöver dem till? Vilka andra alternativ kan finnas/komma? 

Välkomna att delta och lyssna på det här webbinariet! 

Webbinariet arrangeras i samarbete mellan Klimatledande Processindustri och Innovationsklustret Gröna kolatomer.