Djupanalys av plast i hushållens restavfall
Vilken klimatpåverkan har avfallsfraktioner innehållande plast, exempelvis textilier, blöjor och sanitetsprodukter, i hushållens restavfall? Det ska ett nytt projekt inom Klimatledande Processindustri och insatsområde Returraffinaderi ge svar på och vi ställde några frågor till projektledaren Mar Edo från RISE.
Vad vill ni ta reda på?
Vi vill få en ökad förståelse för vilken klimatpåverkan ingående avfallsfraktioner i hushållens restavfall har. Detta genom att analysera avfallsfraktioner innehållande plast med avseende på bland annat andelen fossilt respektive biogent kol, polymertyp samt innehåll av farliga och oönskat material.
Varför är det viktigt?
För att klara Sveriges uppsatta klimatmål är en mycket viktig åtgärd att öka materialåtervinningen av plastavfall och nyttja den återvunna plastråvaran vid tillverkning av nya produkter. Av de omkring 0,7-1,0 miljoner ton plastavfall som uppstår är det endast omkring 120 000 ton som materialåtervinns, resterande mängder går framför allt till energiåtervinning vilket innebär ett stort slöseri med resurser.
Energiåtervinning av avfall som ingår i el- och fjärrvärmesystemet står för omkring 75 procent av el- och fjärrvärmesektorns direkta fossila klimatutsläpp vilket motsvarar 8 procent av Sveriges totala klimatpåverkande utsläpp. De fossila koldioxidutsläppen från energiåtervinning kommer nästan uteslutande från plast av fossilt ursprung från olika avfallsströmmar.
Restavfall från hushåll och liknande verksamheter står för omkring 1/3 av de totala avfallsmängderna som idag går till energiåtervinning. En betydande andel av hushållens restavfall, omkring 15 procent utgörs av plastförpackningar som står för de största klimatutsläppen. Förutom plastförpackningar förekommer i restavfallet flera andra avfallsslag i vilka plast utgör ett av flera material. Exempel på dessa avfallsfraktioner är pappersförpackningar som ofta innehåller en vätskebarriär i plast, blöjor och andra sanitetsprodukter samt textilier
Vad hoppas du att projektet ska leda till?
Vi hoppas att projektet kommer att ge ett underlag vid analys och beslut av potentiella åtgärder som exempelvis behov av CCS / CCU (Carbon Capture Storage/Utilization), kemisk återvinning, eftersortering av restavfall samt utformning av insamlings- och källsorteringssystem för avfallsfraktioner etc.
Detta för att möta industrins behov av återvunnen plastråvara och därmed nå en mer resurseffektiv hantering av uppkommet plastavfall med minskad klimatpåverkan som följd.
Kontaktperson
