Stort behov av vätgas på Västkusten

Vätgas används idag inom en rad industrier på Västkusten och produceras från fossil råvara. Även i framtiden kommer vätgasen behövas i den västsvenska industrin och omställningen av produktionen kommer utgöra en viktig del av klimatarbetet. Men hur ser det framtida behovet av vätgas ut för industrin på Västkusten och vilka tekniska möjligheter finns för att producera vätgasen flexibelt via elektrolys? För att få reda på det intervjuade vi Maria Edvall, projektledare på RISE, om de vätgasprojekt som RISE genomfört tillsammans med Chalmers och Industrier i Västsverige. Hennes budskap är att samarbete och en bredare systemsyn krävs för att åstadkomma omställningen och samtidigt kunna dra nytta av vätgasens möjligheter.

Av Simon Publiceringsdatum: 25 oktober 2022
Bild
vätgasledning
Vätgasledning
Fotograf:
Simon

Hur ser vätgasanvändningen ut här i regionen?

”Majoriteten av dagens vätgasanvändning i Sverige sker inom industrin här i Västra Götaland och industrin har lång erfarenhet av att använda den. Industrin använder vätgasen framför allt som råvara men även som bränsle. Vätgasen uppkommer som en biprodukt i vissa industriella processer men produceras även via ångreformering av naturgas - då ger den dock även upphov till koldioxidutsläpp.”, säger Maria Edvall.

Beskriv ert arbete med att kartlägga vätgasbehovet.

”Vi startade projektet Vätgas på västkusten där vi bland annat kartlade vätgasbehovet för regionen genom att intervjua 13 relevanta företag. Vätgasbehovet inom industrin har stått i fokus eftersom transportsektorns behov är litet i jämförelse. Från kartläggningen erhölls ett maxscenario på 14 TWh vätgas till år 2045, vilket kan jämföras med att dagens användning är drygt 6 TWh vätgas.”

Hur ser framtiden ut? 

”Det finns osäkerhet kring framtida vätgasbehov eftersom det beror på många olika faktorer såsom val av produktionsvägar och produktionsvolymer för industrin. Intervjustudien genomfördes under början av 2021 och det har hänt mycket inom området sen dess. Vi har på kort tid sett flera nyheter kring vätgas vilket indikerar att maxscenariot blir mer troligt.”

Finns det några aktörer som tar särskilda initiativ?

”Ja, det finns flera. Preem har annonserat att de tillsammans med Vattenfall ska undersöka utfasning av fossila bränslen med hjälp av havsbaserad vindkraft och vätgas. Även St1 har annonserat ett liknande samarbete med Vattenfall. Vidare blev Perstorp beviljade pengar från EUs Innovationsfond för Project Air, som handlar om produktion av hållbar metanol där ny vätgasproduktion ingår. Så det händer definitivt mycket hos flera aktörer. 

I intervjuerna vi gjorde framgick det även att företagen vill ha fossilfri och/eller förnybar vätgas beroende på kraven som ställs och efterfrågan som finns – en viktig insikt. 

Ett sätt att få fram denna vätgas är via elektrolys och med förnybar eller fossilfri el. Men detta innebär också att industriernas elbehov kommer öka markant. För att få en känsla för vad detta innebär i elbehov så skulle 14 TWh vätgas kräva ca 21 TWh el vid produktion via elektrolys. Detta kan jämföras med att vi idag använder drygt 18 TWh el inom hela Västra Götaland.”

Utökade lager ett måste

I ett annat projekt, Flexibel vätgasproduktion, har man tittat på de tekniska förutsättningarna för att köra en elektrolysörsanläggning flexibelt. Här är lager en förutsättning vid ett kontinuerligt vätgasbehov om ingen annan källa till vätgas finns. Tillgång till utrymme inom industriområdet samt geologiska förutsättningar för underjordiska lager är begränsande faktorer på Västkusten. 

”De industrier som idag använder vätgas i sina processer har inget vätgaslager, utan de har endast en mindre mängd vätgas som täcker det behov som krävs för en uppstart av anläggningen. Ett vätgasnät skulle kunna vara en lösning och kan fungera som lager och utjämna mindre och tillfälliga skillnader i in- och utmatning av vätgas. Det ger även möjlighet till ett gemensamt lager med en friare placering av vätgasproduktionen, exempelvis med hänsyn tagen till tillgänglig kapacitet i elnätet.”, säger Maria Edvall. 

Investeringar och risk

De extra investeringar som krävs för flexibilitet samt de möjliga intäkterna man kan få är svåra att uppskatta, i slutändan blir det en investeringsfråga där även företagens riskvillighet kommer spela en stor roll. Det kan självklart finnas andra värden att ta hänsyn till så som en tidigare anslutning av flexibilitetsresurs till elnätet om sådana avtal kan tecknas. 

”Men att välja bort en investering i flexibilitet medför också en risk då exponeringen mot framtida elpriser blir högre. Idag prissäkrar många industrier elpriset för majoriteten av sin konsumtion. Det uppfattas som att det är viktigare att veta sin kostnad och kunna sätta en budget, än att minimera den och riskera att budgeten inte håller.”, kommenterar Maria.

Stor framtidspotential

Det är definitivt tekniskt möjligt att nyttja en vätgasanläggning som flexibilitetsresurs men frågan är om det troligt att enskilda vätgasaktörer kommer investera i lager och produktionsöverkapacitet när osäkerheterna är så stora? Utrymme för lager är en fråga i sig, men den stora prislappen gör att det kommer vara svårt att få ihop investeringskalkylen.

Skalfördelar genom samarbete kommer vara en viktig nyckel. En av slutsatserna i projektet är att möjligheterna att kunna nyttja vätgasanläggningar som en flexibilitetsresurs ökar om man samverkar. Ett vätgasnät skulle möjliggöra placering av elektrolysörerna på ett lämpligt ställe ur ett elnätsperspektiv och även ett gemensamt lager. Andra fördelar med ett vätgasnät är att det ger större flexibilitet för aktörer avseende mängden vätgas som köps in, ett eventuellt stöd för utbyggnad av infrastruktur blir mindre knutet till enskilda aktörer och regionens konkurrenskraft kan stärkas.

”Det krävs dock en synkronisering av efterfrågan och produktion, långa avtal kan behöva tecknas och fler aktörer behöver engagera sig och investera i utvecklingen för att realisera potentialen som finns. Att studera möjligheterna och nyttorna med storskalig vätgasproduktion inklusive vätgasnät ur ett bredare systemperspektiv är något vi diskuterat med klustret som nästa steg. Vätgasen kan bli en viktig pusselbit för att hantera det framtida elbehovet där vi har utmaningarna kopplat till elnät och elproduktion. Något som behöver lyftas och tydliggöras.”, avslutar Maria Edvall, senior projektledare på RISE.

Läs rapporterna Flexibel vätgasproduktion och Vätgas på Västkusten!

Kontaktperson