Genomförda projekt

Eten är den absolut viktigaste byggstenen i kemiklustret i Stenungsund och även inom den kemiska industrin i sin helhet. Förnyelsebar eten är ett av de viktigaste stegen för att nå målen om en hållbar processindustri på sikt.

GoBiGas 1 byggdes för att som första anläggning i världen demonstrera teknik för storskalig produktion av avancerade biodrivmedel. GoBiGas 1 var i drift fram till 2018. I det här projektet undersöks hur GoBiGas-anläggningen kan fortsätta användas.

I detta projekt undersöks hur processindustrin i Västsverige kan få finansiering för större infrastrukturprojekt för klimatomställning, till exempel genom EU:s innovationsfond. 

Det ökande behovet av vätgasproduktion förväntas leda till att elbehovet ökar markant samtidigt som vätgasen ses som en flexibilitetspotential i energisystemet. Projektet Flexibel vätgasproduktion avser undersöka vilka möjligheter och hinder som finns för en vätgasproducent, till exempel en industri eller annan, att bidra med flexibilitet genom en framtida elektrolysörsanläggning och vad som behövs för att detta ska bli genomförbart.

Projektet avser att göra en kvalitetsgranskning av tillgången på värme på respektive kemiföretag i Stenungsundsklustret.

Projektet bidrar till kemiindustrins omställning genom att utföra förgasningsexperiment i pilotskala för återvunna råvaror som är av intresse för Perstorps anläggning i Stenungsund. 

Denna förstudie innebar starten för projekt som ska leda till identifiering av valda industriellt relevanta målmolekyler som kan framställas direkt från sockerplattformen, alltså från valda sockerströmmar från främst vedråvara och/eller ev annan relevant lignocellulosa.

Projektet syftar till att utvärdera huruvida de kommersiellt tillgängliga processalternativen för produktion av eten från bioetanol kan anpassas för en högre grad av elektrifiering. Detta är en viktig del för att ytterligare minska klimatpåverkan av bioetentillverkningen och därmed framtidssäkra processen.

Projektet syftar till att definiera optimala förhållanden i labbskala för hydrobehandlingsprocesser för slurry för direkt uppgradering av hydrolyslignin till kolväteblandningar som kan integreras i ett konventionellt oljeraffinaderi. 

Projektet innebär en förstudie kring hur drönarburna sensorer kan användas för inspektion av processindustrier.

I det här projektet sammanställs befintlig kunskap från tidigare studier av bioråvaras tillgänglighet för att belysa förutsättningarna kopplat till Klimatledande Processindustri, med avseende tillgängliga volymer, flöden, kostnad och ursprung.

Kemiföretagen i Stenungsund omsätter i sin produktion stora mängder eten varje år. Om etenet helt eller delvis producerats av förnyelsebara råvaror såsom bioetanol skulle produktionen generera så pass stora mängder restprodukter att det är högst angeläget och nödvändigt att utveckla en metodik för omvandling av sådana restprodukter till säljbara produkter.

Projektet syftar till att sänka produktionskostnader och öka den industriella mognaden för produktion av specialkemikalier. Specialkemikalier bidrar till att höja nyttjandegraden i integrerad kemikalieproduktion där även relevanta bulkkemikalier produceras från sockerplattformen, något som indirekt bidrar till att nå övergripande klimatmål för kemisk industri och de som använder dess produkter. 

Pyrolys och förgasning anpassad till återvunnen råvara och biomassa är två nyckelteknologier för att ställa om petroleumbaserade industrier inom Västsvenska Kemi- och Materialklustret. Detta projekt syftar till att övergripande kartlägga tekniska, ekonomiska och råvarumässiga förutsättningar för konvertering av befintlig förgasningsinfrastruktur hos Perstorp till återvunnen råvara.

Digitalisering av industrin och implementering av Industry 4.0 förväntas i grunden förändra hur kemiindustrier kommer driftas i framtiden. Även om teknologierna idag är tillgängliga, är implementeringstakten av digitaliseringen långsam.

Med massbalansmetoder kan omställningen främjas inom processindustrin. En större medvetenhet och förståelse för massbalanskonceptet när det gäller produktion av kemikalier, material och drivmedel från förnybar och/eller återvunnen råvara behövs därför. Detta uppnås genom att kartlägga och bedöma status för befintliga standarder och certifieringar på området, vilka sedan testades i case-studier.

Värdefull plastråvara av PET och polyester går idag till förbränning istället för att materialåtervinnas. Detta projekt möjliggör viktiga steg i att förbereda för cirkulär materialåtervinning av nämnda strömmar genom att undersöka leverantörer, förbehandling, logistik och benchmarking av tillgängliga processalternativ.

För att klara omställningen till en fossiloberoende ekonomi krävs ökad cirkularitet av material. Inom plaståtervinning kommer flera metoder krävas för att kunna öka återvinningsgraden. Detta projektet fokuserar på att öka användningen av mekaniskt återvunnen plast i produkter och på så sätt öka den totala materialåtervinningen av plast.

Kraven på dagens reningsverk ökar då utgående koncentrationer av både traditionella föroreningsparametrar som kväve kontinuerligt behöver hållas allt lägre samtidigt som miljöpåverkan genom resursförbrukning och växthusgasutsläpp ska minimeras. Projektet ska utforska hur reningsverk kan utvecklas genom digitalisering av processer, parallellt med ökande kapacitetsbehov.

Industriell elektrifiering, även kallad Power-to-X, är identifierat som ett prioriterat utvecklingsområde inom insatsområdet Klimatledande Processteknik med målet att etablera en ny kraftsamling i området inom 10 år.

Naturvårdsverket fick i uppdrag från regeringen att föreslå åtgärder för att återvinningen av plast ska öka, med särskilt fokus på kemisk återvinning. Västsvenska Kemi- och Materialklustret blev inom ramen för detta tillfrågade att genomföra ett policylabb kring kemisk återvinning av plast.

I projektet Smarta loopar kommer insamlingar av relativt små men rena och väl definierade plastflöden göras. Dessa flöden har en identifierad mottagare som vill tillverka en produkt av den återvunna plasten. Det övergripande syftet med projektet är att få in bättre sorterad krymp- och sträckfilm med hög renhet som kan användas för att göra nya högkvalitativa plastprodukter. 

Det finns i dagsläget inte tillräcklig tillgång till sötvatten i Stenungsund för att tillgodose både kommunens och företagens behov. Projektet avser utreda hur en bättre vattensituation kan skapas för industrierna i Stenungsund, samt hur vattenbesparing kan underlättas även i andra industrier.

Under de senaste 20 åren har trenden mot utveckling av bio-baserade limmer ökat. Ett spår i bio-baserad lim- och färgutveckling är att tillverka kemikalier identiska med nuvarande komponenter, men härstammande från bio-massa istället från fossil olja.

Projektet syftar till att samla kunskap och kartlägga det framtida behovet av klimatneutral vätgas på västkusten, inom västsvensk industri samt inom kraft- och värmesektorn. Därefter undersöks och utvärderas vilken infrastruktur som krävs framåt.

Hur avfallsströmmar från dagens förpackningsåtervinning skulle kunna användas som råvara för ett plastreturraffinaderi och ny materialproduktion ska testas i Chalmers krackeranläggning.